Valet och kvalet och chipsen
Jag ska med 90% säkerhet börja turnera på heltid från och med nyår med ett band som jag förhandlar med just nu. Keyboardist och andragitarrist (distgitarrist) Borde jag inte vara gladare? Borde jag inte se lite ballare ut i spegeln? Borde jag inte känna mer WOW!!!! ?
Kanske är det för att jag trivs så bra med mitt nuvarande jobb, att frilansandet har varit så fritt som jag hoppats? Att ljudteknikern Daniel har hunnit bli respekterad och etablerad i stan? Är det själva comittandet som är jobbigt kanske? Man kan tycka att jag som levt med samma underbara tjej (nu fru) i sju år inte borde ha några problem att
binda mig.
Allt verkar grymt på papperet; månadslön, kontraktsbefriad från att någonsin behöva riva efter ett gig, ölspons, klädspons och ett skönt gäng grabbar som tar sitt jobb på allvar. Varför känns det skumt i magen?
Frågan ringer kvar i vardagsrummet och jag äter mina dillchips med pannan i djupa veck.
Kanske är det för att jag trivs så bra med mitt nuvarande jobb, att frilansandet har varit så fritt som jag hoppats? Att ljudteknikern Daniel har hunnit bli respekterad och etablerad i stan? Är det själva comittandet som är jobbigt kanske? Man kan tycka att jag som levt med samma underbara tjej (nu fru) i sju år inte borde ha några problem att
binda mig.
Allt verkar grymt på papperet; månadslön, kontraktsbefriad från att någonsin behöva riva efter ett gig, ölspons, klädspons och ett skönt gäng grabbar som tar sitt jobb på allvar. Varför känns det skumt i magen?
Frågan ringer kvar i vardagsrummet och jag äter mina dillchips med pannan i djupa veck.
Kommentarer
Postat av: Jenny
Ja. Du verkar helt klart ha blivit bortskämd. Hade ditt öde drabbat mig hade jag aldrig slutat grina av lättnad.
Postat av: Jenny
Fast det är coolt om du gör som många kvinnor skulle ha gjort, alltså följer magkänslan. :) Tjo!
Trackback
