Glöggparty

Välkommen hem till mig och min bedårande hustru imorgon fredag på glögg och tilltugg!
Medtag glögg, tilltugg och bedårande hustru.

Jo, kl 20 alltså.

Bortskämda snorunge

...kan jag tänka om mig själv ibland. Vad jag än gör så verkar det alltid fixa sig för mig.


När jag gått tre år i Piteå och hade en smärre livskris för att jag inte visste vad jag ville/skulle/kunde göra ringer min då blivande chef från Umeå och i princip anställer mig fast som ljudtekniker. Osedd.

Året efter när jobbet börjar verka osäkert blir jag uppringd och ombedd att följa med på turné i tyskland ett par
månader. Och av en kille jag aldrig snackat med, tack Limpan!

När jag flyttade ner till Sthlm fick vi förstahandskontrakt på en vecka, och mitt företag fick en rivstart.

När jag som frilansare fick panik över ett svart hål i januari och februari (lågsäsong får jag senare veta) erbjuds jag en fem veckor lång turné som keyboardist. Under januari och februari!

Och, nu när karusellen med det eventuella coverbandet är avslutad och avgjord börjar telefonen och mailboxen överrösa mig med jobb efter en månads tystnad...


Listan kan göras längre, men jag antar att poängen går fram. Hade jag fortfarande varit kyrklig hade jag förklarat det med att herren håller sin hand över mig eller att han hör bön. Eftersom jag nu snarast befinner mig ett andligt vakuum utan ställningstaganden ligger de möjligheterna bortom min horisont. Eller?
Kanske är det min totala brist på planering som gör att jag kan en massa fina erbjudanden som kommer upp?
Och lite tur då.

Lite topplistor just nu

Bra saker i mitt liv just nu

1. Färdigturnerat för i år!
2. Jag ska inte vara med i coverbandet som jag skrev om tidigare. (eventuellt en dålig sak, får se framöver)
3. Jul!


Dåliga saker i mitt liv just nu

1. Repade lacken på turnébussen...
2. Borde gå till tandläkaren
3. Har bara danska folköl i kylen, fråga inte varför.


Bra skivor just nu

1. Anna Järvinens
2. Kents nya
3. Cardigans, Long Gone Before Daylight


Snygga saker i min omgivning

1. Min lugg
2. Min fru
3. Min gitarr


Saker som gör vintermörkret ljusare

1. Gilmore Girls på datorn
2. Glögg
3. Pepparkakor


Idag när jag var på stan hände det en grej.

Äsch, jag tar det kanske en annan gång. Man skulle nog ha varit med. My bad.

Säffle. Jaha.

Så har ödet fört mig hit igen, garanterat ett straff för att jag har tummat ihjäl nån liten lyckospindel eller annan förseelse. Jag måste dock motvilligt tillstå att det var skönt att komma fram hit efter 3 timmars körning/windsurfing från Nora, och veta att en kupong för 8 timmars internet väntade på en. Motverkar lappsjukan till en viss del.

Nu ska jag passa på att hemsöka Expertbutiken som sålde mig en GPS utan billaddare! Måste bara hitta en trenchcoat, en hög hatt, en harpun och en kille med telecaster som drängar ett Em med halsbänd när jag uppenbarar mig i dörröppningen med stormen rasande bakom mig. Får nog pröjsa telekillen extra för att kicka lite rullbuskar fram och tillbaka. Sen kommer jag att steg för steg närma mig disken och framföra mitt fruktansvärda ultimatum. Sen lommar jag därifrån med löftet om att de skickar den så fort den har kommit, precis som senast. Det blir nog bra.

Lunch.

New! Improved!

Ny "design" på bloggeländet nu. 

Valde Retro Red framför diverse andra alternativ med apelsiner, blommor, grävlingar ochgudvetvad som visuella teman. Hur tänkte dom?

Nödvändiga ont

Förmiddagens ansträngningar kommer att gå i försäkringarnas tecken. Såååååå trist.... Speciellt när alla försäkringsbolagsrepresentanter (längsta ordet 2007?) bryter ihop när det går upp för dem att min firma varken är en livsmedelsbutik, skofabrik, revisionsbyrå eller annat lättfattligt. De börjar snyfta när jag berättar att jag vill att mina instrument ska vara försäkrade även utanför husets fyra väggar. De gråter stora tårar när jag inte vill bli ersättningsskyldig för att ha tappat en högtalare på en pensionär. De är hel otröstliga efter att jag gjort klart att jag ibland kommer att förvara värdefulla saker mer än tio minuter åt gången i en bil.
Största problemet just nu är att jag vill försäkra mig om att inte sitta på pottan om jag krockar med turnébussen.
För att vara pedagogisk mot mäklarna drar jag skräckhistorien om lille fiktive Daniel som tappar handbromsen och råkar backa över saxofonen så den blir en cymbal. Det brukar ta skruv, så de börjar tjata om oturstillägg upp till ett basbelopp, dvs 40 300 kr. Då förklarar jag att en kontrabasist som just sett sitt antika instrument bli kaffeved är nog sugen på mer pengar än så. Då kommer gråten igen och så håller jag på än.



God Jul!

Jag vet att det är officiellt fem veckor kvar till julafton, men vafan. Imorse bjöd jag B på risgrönsgröt, clementiner, pepparkakor och kastade en fleecepläd över oss i soffan. Blir det mer jul än så? Eftersom vi båda frilansar och är totalt utstängda från 9-5 livet är det väl inte så konstigt att vi har julafton på en tisdag i november heller?
Måste till systemet och köpa riktig glögg också, jag spräckte min romantiska bild av saftglögg som god igår. Smaka på ordet bara, SAFTglögg. Hur kunde jag missa varningstecknet?

Sitter och programmerar mina synthar inför en julshow i december, det är otroligt kul att skruva fram alla schlagerljud som har legat bortglömda längst in i ljudbankerna! Från blipp till blopp. Innan jag jag började med det satt jag och programmerade gitarrljud för en rockspelning på Åland nästa vecka. Snacka om kulturkrock i huvudet.
Just nu är gitarr lite roligare, men det är väl för det är nyare för mig. Upptäcker nya strängar och rattar hela tiden :)
Imorrn är det slutlekt musiker för ett tag, då drar jag ut på vägarna med livsfarliga turnébussen och jazzsextetten som är i mitt våld nu. Givetvis ska turnén mot Säffle till slut, men det blir sista gången jag sätter min fot där. Promiss.

Snart:

Daniel vs Rå Fisk  1-0

Valet och kvalet och chipsen

Jag ska med 90% säkerhet börja turnera på heltid från och med nyår med ett band som jag förhandlar med just nu. Keyboardist och andragitarrist (distgitarrist) Borde jag inte vara gladare? Borde jag inte se lite ballare ut i spegeln? Borde jag inte känna mer WOW!!!! ?
Kanske är det för att jag trivs så bra med mitt nuvarande jobb, att frilansandet har varit så fritt som jag hoppats? Att ljudteknikern Daniel har hunnit bli respekterad och etablerad i stan? Är det själva comittandet som är jobbigt kanske? Man kan tycka att jag som levt med samma underbara tjej (nu fru) i sju år inte borde ha några problem att
binda mig.
Allt verkar grymt på papperet; månadslön, kontraktsbefriad från att någonsin behöva riva efter ett gig, ölspons, klädspons och ett skönt gäng grabbar som tar sitt jobb på allvar. Varför känns det skumt i magen?

Frågan ringer kvar i vardagsrummet och jag äter mina dillchips med pannan i djupa veck.

Daniel vs. Simhallen 0-4

Försökte återuppta min karriär som motionssimmare igen idag, nåt som händer då och då men framförallt på onsdagar. Snål som jag är har jag köpt ett pensionärsanpassat klippkort som bara gäller på dagtid och helger. Dum som jag är glömmer jag alltid bort att just onsdagar så öppnar simhallen inte förrän den officiella dagtiden är slut. Det är fjärde onsdagen som jag efter en lång promenad dit omedelbart får promenera osimmad hem förbi de hånfulla kanadagässen och de dyrvagnade mammalediga. Synd, jag hade verkligen behövt få röra lite på ryggmusklerna. Skuldrorna känns som en låda tekniklego efter en veckas nervöst chaufförsskap.

Som varande en late bloomer har jag just upptäckt den sanna storheten i Gilmore Girls, och risken finns att en stor del av vintern går åt till att ladda ner och se alla befintliga säsonger. Jag önskar att man kunde sträckse en hel säsong i taget, men efter ett avsnitt är mitt huvud så överhettat av all dialog som smattrat förbi, att jag måste lyssna på vitt brus i en timme när eftertexterna rullat förbi för att nollställa. 

Dagens ljuspunkt - ett packe 2,8 på Vi kostar tio spänn! 

Powerpoint

Vi svenskar måste gå i bräschen och bli först i världen med att införa körkort för powerpoint. Alternativt lagstifta mot taffliga presentationer med kroppsstraff som påföljd.

Sensmoralen

Så, äntligen hemma från turnén och tillbaka i det vanliga lunket. Mjukstartar med en tiotimmars konferenskörning med glappande projektorjävel och utmärkt trådlöst internet. Jag hatar att komma till dukat bord (riggad teknik) när det visar sig att bordet har ett för kort ben (glappande projektor)  och middagsron förstörs (folk blir arga på mig). Men inte så mycket som jag älskar internet (internet). 

Hörde på radion om en romanförfattare som gav tipset att man skulle skriva en halvtimme varje dag för att hålla igång, t ex dagbok. Som låtskrivarwannabee gjorde det intryck på mig, så jag ska försöka hålla igång den här bloggen och skriva lite vad som faller mig in varje dag! Det kan bli lite vad som helst, förmodligen av ringa intresse för andra än mig själv, hehehe. Jag har ett fåfängt mål om att skicka in en låt till melodifestivalen nästa år, och det ska vara en låt som jag är jäkligt stolt över och med en artist som jag tror på. Hur det ska gå till vet jag inte riktigt, men det känns spännande! Mina tankar går åt nåt slags Bengtzingskt shufflemonster med ett jäkla tryck, dock bra mycket bättre än nämnda förebild. Dumt att imitera menlöshet.






Sista natten med Säffle

Jag sitter mitt i en kulturkrock! Hela den holländska blåskvintetten är fotbollstokig! Vad hände med musiken räddade mig från idrotten? Är holländare supermän? Musiker som var bra på gympan?
Jag dricker upp resten av min Eriksberg med en känsla av krypande obehag.

Uppochner

Säffleborna är i sanning perversa, visste ni att deras älv flyter västerut?

Min nya GPS levererades utan ciggadapter, lite konstigt kan tyckas.

Säffle vs vokaler

Jag tjuvlyssnade på en säfflemamma som skulle köpa elgitarr åt sin son när dagens språkliga ironi uppenbarade sig.
Ni vet den typen av små ironier som ingen kan förklara, t ex att sveriges alla läspare inte kan uttala sitt tillstånd ordentligt? Samma grej med Säffle; enligt alla jag frågat är jag i Saffle. Kanske Saeffle. eller SAäffle. Underbar ny vokal som jag ska använda oftare.

Vad mamman sa? När musikaffärsfarbrorn förevisade distknappen på förstärkaren utbrast hon "häftigt!/hAäftigt!" ett tiotal gånger. Jag gick därifrån då, och så vitt jag vet kanske hon fortfarande sitter där och säger "häftigt!/hAäftigt!"

För att normalisera språkförbistringen har jag med mig Klungans tv-sända show, Stämning. Det, mina vänner är det rikssvenskaste vi har.

Fucking Åmål...

...eller vafan, Fucking Hela Värmland! 

Sitter på ett nice hotell i Säffle, möjligtvis Säffles enda nice plats. Har provat musikaffären (död mans garderob med tramporgel), Pekås (Lidl på steroider) och en pub (tänd för fan inte lyset) utan att hitta något som gav mig någon som helst livskvalitet förutom tre set 0.10-strängar till min kära Super Swede. Följaktligen förstår jag desperationen hos brudarna i fuckingfilmen och längtan till en riktig plats på jorden. Hade inte mitt ljudteknikerklyschiga multifunktionsverktyg legat inlåst i turnébullen hade jag nog börjat rista handlederna med diamantsågen pronto.
Men hotellet är nice. Gratis internet. Pool. Jack Vegas i massor. Weee!

Har fönstershoppat GPS idag, sniken kille som jag är kommer jag nog att slå till på en Garmin 200 i morrn för 1499 pistoler. Orkar inte betala för bildspelsfunktion, högtalartelefon och virtuella reseguider som kan alla statshotellsbarer i hela norden. Kanske ska köpa en bil att ha GPSen i också? 



Förberedelser inför turné

Imorgon åker jag ut på turné med en mercabuss sprängfylld med holländare, träblåsinstrument och en låda strålkastare. Tanken är att jag ska vara chaufför, ljustekniker och turnéledare åt blåskvintetten Calefax som gästar vårt land under två veckors tid. Resan tar oss till bortglömda svenska idyller såsom Säffle, Norberg och Kristianstad. Sannerligen en roadtrip av episka mått!


Saxat ur Wikipedia:

Hora är en nedsättande benämning på en prostituerad eller en i allmänhet promiskuös kvinna. Ursprungligen betydde ordet "äktenskapsförbryterska" (se hor). Ordet är även avlägset besläktat med kär.

Tyvärr fanns inte detta tillägg med:

Hora, verb. Att åka runt i en mercabuss sprängfylld med holländare, träblåsinstrument och en låda strålkastare för pengarna, och enbart för pengarnas skull. 


Jag tror stenhårt på Calefax, jag gillar blåsensembler! Det är snarare min egen arbetsuppgift som känns grovt ostimulerande... Men then again, tänk på Barnen i Afrika unt so weiter.

Nu sitter jag och laddar min iPod och min Macbook Pro till bristningsgränsen med digital stimulantia såsom filmer, spel och helt lagliga mp3-filer. Om jag får tid så packar jag mina väskor också, first thing first bara!

/D

Frukta icke

God afton.

Nu när Schulman, Virttanen och andra storheter har slutat blogga känns det som om det finns ett tomrum att fylla. Jag kan inte lova att min blog fyller ut hela det tomrummet, men den får definitiv plats i det. Tidigare har jag fått utlopp för min narcissism via resdagboken.nu och diverse communities, men nu ska här bloggas på riktigt!

/D

Välkommen till min nya blogg!


RSS 2.0