Om att vissa dagar inte riktigt rädda världen
I förra inlägget skrev jag om kontrasten mellan två dagars olika jobb, det här får ses som en uppföljare eller addon till det.
Gårdagen spenderades på random kursgård norr om stan. Vi hade fått vaga instruktioner att strössla ut lite högtalare och nån lampa i en hyfsat oglamorös matsal som dukats för bankchefsfest. Tydligen skulle någon chef sluta, och kollegorna skulle avtacka med ett ABBA-medley med egen text. Vi delade ut fyra trådlösa mickar och åtta dummies, och showen/katastrofen var ett faktum. Bra lät det ju inte.
Det som förvånade mig mest är att det hela överhuvudtaget genomfördes. Ska man inte, i lågkonjunktur, låta bli såna här spektakel? Det är ganska dyrt att låta två man jobba i nio timmar (varav sex timmar väntan) och att hyra en full anläggning med transport, för att man vill sjunga karaoke i tre minuter. Och vill man ha någorlunda valuta för pengarna, kan man ju faktiskt framföra eländet på den anvisade platsen dit gentlemannateknikerna riktat sina lampor, annars syns man inte.
Hade jag varit avgående chef hade jag nog hellre sett att kollegorna blåste 15.000 + moms på något annat. Å andra sidan är ju upplevelser hett att ge bort nu, och vad ger man egentligen en man som har allt?
Nåväl, en (önskad) bieffekt av det här är att jag ju tjänat pengar på något fullständigt meningslöst. Alltså bör jag spendera dem på något lika meningslöst. En yrkesmördare eller smugglare t ex, tar ju inte emot sitt kuvert med kontanter för att sedan betala av CSN eller lägga upp en buffert för sämre tider, utan blåser allt på tuppfäktning eller bordell. Nåt sånt känner jag att jag borde göra nu. Tips?
Gårdagen spenderades på random kursgård norr om stan. Vi hade fått vaga instruktioner att strössla ut lite högtalare och nån lampa i en hyfsat oglamorös matsal som dukats för bankchefsfest. Tydligen skulle någon chef sluta, och kollegorna skulle avtacka med ett ABBA-medley med egen text. Vi delade ut fyra trådlösa mickar och åtta dummies, och showen/katastrofen var ett faktum. Bra lät det ju inte.
Det som förvånade mig mest är att det hela överhuvudtaget genomfördes. Ska man inte, i lågkonjunktur, låta bli såna här spektakel? Det är ganska dyrt att låta två man jobba i nio timmar (varav sex timmar väntan) och att hyra en full anläggning med transport, för att man vill sjunga karaoke i tre minuter. Och vill man ha någorlunda valuta för pengarna, kan man ju faktiskt framföra eländet på den anvisade platsen dit gentlemannateknikerna riktat sina lampor, annars syns man inte.
Hade jag varit avgående chef hade jag nog hellre sett att kollegorna blåste 15.000 + moms på något annat. Å andra sidan är ju upplevelser hett att ge bort nu, och vad ger man egentligen en man som har allt?
Nåväl, en (önskad) bieffekt av det här är att jag ju tjänat pengar på något fullständigt meningslöst. Alltså bör jag spendera dem på något lika meningslöst. En yrkesmördare eller smugglare t ex, tar ju inte emot sitt kuvert med kontanter för att sedan betala av CSN eller lägga upp en buffert för sämre tider, utan blåser allt på tuppfäktning eller bordell. Nåt sånt känner jag att jag borde göra nu. Tips?
Kommentarer
Postat av: sandra
brottas i sumodräkter?
Postat av: Brutta
Ja, ja! Jag är skitbra på att brottas! Hemligheten ligger i att ha låg tyngdpunkt!
Postat av: Anonym
Britta borde ha brottningsförbud!!!! Hon ger sig på sånna som är mindre (yngre) och använder snö som hemligt vapen! Ingen vit flagga i världen hjälper när hon är på krigsstigen!
Postat av: Jon
Du kan köpa glögg, mer kabel, en back loranga, köpa två av nåt man bara behöver en av, nyårsraketer, försöka muta till dig fred i världen, en kartong VHS-kasetter, satsa allt på öresauktioner eller sälj fakturan.
Postat av: Daniel
Nu när jag ser era förslag känns burken med fikonmarmelad torftig...
Trackback
